Ja, lilla rosenkvitten visade sig vara användbar!  

Jag hittade på en svartavinbärsrosenkvittensylt och den blev jättegod. Den påminner om Hirams grymma svartavinbärssylt som är barndomsnostalgi för mig men med mindre socker. Ändå är denna söt. 

Socker har ju också en konserverande effekt och eftersom jag sötar minsta möjliga och efter smak (inte i konserverande syfte) gör jag lite i taget. Pektinet i rosenkvitten tjockar till så inte lika mycket socker krävs. Sylt går vrålfort att göra så det är inte jobbigt att göra i omgångar. Då är det jobbigare att gå till affären och köpa en burk. 

Svarta vinbär! Love it! Denna mustiga smak. Mmmm! 

 

Ja tillbaka till rosenkvitten! Gör purén. Gör mycket och frys in i lagom portioner. Kolla tidigare inlägg. 

Bara älskar rosenkvittenpure! 

Här kommer mitt recept: 

1 dl rosenkvittenpure

2 dl svarta vinbär

1 dl vatten

Koka ihop en liten stund tills vinbären gottat in sig med purén ordentligt. 

Tillsätt

1,5 dl fairtrade råsocker (eller mindre, smaka av) Nästa gång tar jag 1 dl socker. Jag tror att det räcker. 

Sådär älskade sönerna mina. Frukosten är färdig! Samma dag ville sonen ha lingonsylt till köttbullarna. Hm. Det har vi ingen men vi kan ta svartavinbärsrosenkvittensylt! Det funkade kanon. Jättegott! Varför ska man sätta upp massa regler och lagar i köket? Det blir ju dötråkigt om man inte får använda fantasin! 

Gott från Heidi